Den lilla hönan och vetekornet

13-10-21

 Start

 

En klassisk folksaga som finns i många varianter. Det här är min version:

Hönan och kycklingarna är påskpynt, väderkvarnen kommer  förmodligen från ett Kinderägg, ugnen är en målad smycke- ask och kakan är gjord av trolldeg.

                                   Den lilla hönan och vetekornet


Det var en gång en gul liten höna, som bodde på en
bondgård tillsammans med en gris, en katt och en kalkon.
En dag när den lilla gula hönan var ute och gick hittade hon några vetekorn.
Hon samlade ihop kornen och bar hem dem till bondgården.

"Vem vill hjälpa mig att plantera de här vetekornen?" frågade hon.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så satte hon ner vetekornet i marken. Efter en tid började det växa, och snart tittade ett grönt strå upp ur marken. Solen sken och regnet föll och strået blev större och större. Till slut fick det ett stort ax och var färdigt att skördas.

"Vem vill hjälpa mig att skörda vetet?" frågade hon.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så hackade hon av vetestrået med sin skarpa näbb..

”Vem vill hjälpa mig att tröska vetet?” frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så tröskade hon vetet genom att slå på det med vingarna.

"Vem vill gå till kvarnen med vetet så att det blir malt till mjöl?" frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv", kacklade den lilla gula hönan.
Så tog hon en skottkärra och körde vetet till kvarnen.

Mjölnaren malde vetet till fint mjöl och hällde ner det i en säck,
och den lilla gula hönan körde säcken i skottkärran tillbaka till bondgården.
"Vem vill hjälpa mig att baka en kaka ?" frågade den lilla gula hönan.
"Inte jag", sade grisen.
"Inte jag", sade katten.
"Inte jag", sade kalkonen.
"Då gör jag det själv ", kacklade den lilla gula hönan.
Så gjorde hon en deg och satte den i ugnen. Snart var kakan färdiggräddad – en gyllene, väldoftande kaka.

"Vem vill hjälpa mig att äta upp kakan?" frågade den lilla gula hönan.
"Det vill jag", sade grisen.
"Det vill jag", sade katten.
"Det vill jag", sade kalkonen.
"Åh nej, det gör jag", kacklade den lilla gula hönan.
Och så åt hon och hennes små ungar upp kakan, så att det inte blev en smula över åt grisen, katten och kalkonen.
                                                                                               Folksaga från England

Start | Mäster skräddare | den lilla hönan och vetekornet | Det sitter en tiger i tekannan | Det var det fräckaste | God morgon | Godnatt alla djur | Killingen som kunde räkna till 10 | Labolinas lina | Lantmusen och Stadsmusen | Lisen kan inte sova | Musen och äpplet | När jultomten blev sjuk | Petter och hans fyra getter | Prinsessan på ärten | Sagan om det lilla loket | Sagan om det ulliga lilla fåret | Sagan om pannkakan | Sagan om vanten | Sov gott pappa, sa Lilla Spöket Laban | Spöket Laban får en lillasyster | Totte hos doktorn | Totte städar | Tummen får en vän | Sagotema

Webbplatsen uppdaterades 13-10-21